Den romerska teatern skilde sig mycket från grekernas. Den var starkt influerad av etruskerna, men utvecklades självständigt och hade sina egna konventioner, former och traditioner.
Romersk teater är uppdelad i tre olika faser: gammal latinsk komedi, ny latinsk komedi och tragedi.
Gammal latinsk komedi
Den första formen av romersk teater kallades gammal latinsk komedi. Denna komedistil var mycket lik etruskiska farser. De var korta pjäser med få karaktärer som ofta kastade ljus över aktuella saker eller lokala kändisar. Plautus och Terence var två kända dramatiker från denna period.
Ny latinsk komedi
Den andra fasen av romersk teater är känd som ny latinsk komedi. Denna komedistil var mer raffinerad än gammal latinsk komedi och lånade mycket från grekisk ny komedi. Plautus och Terence skrev fortfarande under denna period, men deras arbete var inte längre på modet.
Den största skillnaden mellan gammal och ny latinsk komedi är att den senare hade en mer positiv syn på livet.
Tragedi
Den tredje och sista etappen av romersk teater är tragedi. Den första tragiske dramatikern var Lucius Accius, som skrev pjäser om historiska personer som Brutus (grundaren av den romerska republiken) och Munatius Plancius (en konsul under republiken).
Seneca, en annan berömd dramatiker, såväl som en stoisk filosof, skrev en rad tragedier som fortfarande framförs idag. Hans mest kända verk inkluderar Octavia, Phaedra och Agamemnon.
Konstruktion och akustik
Romerska teatrar var några av de mest ikoniska byggnaderna i den antika världen. Modellerade efter den grekiska amfiteatern hade de en central scen omgiven av sittplatser. Men de romerska teatrarna skilde sig från de grekiska på ett antal sätt.
För det första var de mycket större och kunde ta emot tusentals åskådare. Dessutom byggdes romerska teatrar in i sluttningarna, vilket gav bättre akustik och en mer naturlig miljö.
Slutligen dekorerades romerska teatrar med påkostade skulpturer och reliefer, vilket gjorde dem inte bara funktionella utan också visuellt imponerande.
Roms teatrar var en viktig del av vardagen, och deras imponerande design fortsätter att fascinera arkitekter och historiker än i dag.