Puniska krigen var en serie av tre krig som utkämpades mellan Rom och Kartago från 264 f.Kr. till 146 f.Kr. Krigen heter så eftersom romarna kallade invånarna i Kartago för “punicier” för deras feniciska ursprung.
Första puniska kriget
Det första puniska kriget utkämpades för kontroll över Sicilien, som romarna vann 241 f.Kr. Vid denna tidpunkt hade Rom varit i krig med Kartago i över ett decennium, utan någon tydlig lösning i sikte.
Andra puniska kriget
Det andra puniska kriget började när Hannibal Barca ledde en grupp av sin fars anhängare att invadera Italien från Spanien. Hannibals första framgång resulterade i att Rom trängdes ut från Sicilien och fick slåss på två fronter. Slutligen besegrades Hannibals armé av Scipio Africanus i slaget vid Zama och karthagiskt territorium beslagtogs.
Tredje puniska kriget
Det tredje puniska kriget började 149 f.Kr. som ett resultat av Hannibals framgångar under det andra puniska kriget. Hannibal attackerade Saguntum, som var diplomatiskt (men inte militärt) allierad med Rom. Efter några månaders strider tog han staden och hotade Massilia (nuvarande Marseille), men drog sig tillbaka efter att en romersk allians bildats. Rom besegrade Kartago 146 f.Kr. och lämnade staden i ruiner.