Caracalla

Caracalla

Caracalla var en av de mest ökända kejsarna i Rom. Han var känd för sin grymhet och benägenhet för våld. Han efterträdde sin far, Septimius Severus, som kejsare år 211 e.Kr. Han regerade i sex år fram till sin död 217 e.Kr.

Caracalla är mest känd för den Antoninska konstitutionen, även känd som Caracalla-ediktet, som gav romerskt medborgarskap till alla fria män i imperiet. Denna handling hade en djupgående effekt på Roms sociala struktur och bidrog till att skapa ett mer enat imperium.

Caracalla är dock också ihågkommen för sin brutalitet. Han sades vara paranoid och snabb att bli arg. Hans regeringstid präglades av mord och massaker. Till slut mördades han av en av sina egna soldater.

Caracallas liv bestod av olika ytterligheter. Han var en grym härskare, men var också ansvarig för några betydande reformer i imperiet. Han efterlämnade ett arv som både skulle prisas och fördömas under århundradena som följde.