Ordet “demokrati” kommer från de grekiska orden “demos” (folk) och “kratia” (makt eller styre). Så demokrati betyder bokstavligen “folkmakt”.
I den antika världen fanns det två huvudtyper av regering: monarkier (styre av en person) och oligarkier (styre av ett fåtal människor, som i Rom).
Båda dessa regeringar hade sina problem. I monarkier missbrukade härskaren ofta sin makt. I oligarkierna var det bara de rika som hade att säga till om i regeringen.
Atensk demokrati var annorlunda. Här hade man en styrelseform där alla medborgare fick lika mycket att säga till om. Detta var en radikal idé i antikens Grekland, där de flesta människor var slavar eller inte hade några rättigheter alls.
Atens demokrati utvecklades långsamt under många år och nådde sin höjdpunkt under Perikles styre på 400-talet f.Kr.
Innehållsförteckning
Hur fungerade Atens demokrati?
I Aten fick alla manliga medborgare över 20 år delta i regeringen. De gjorde detta genom att delta i församlingens möten och rösta om lagar. De tjänstgjorde också i juryer och som magistrater (myndigheter).
Varje medborgare hade rätt att tala vid församlingsmöten och föreslå lagar. Alla lagar som föreslogs gick dock inte till omröstning. Endast en liten grupp tjänstemän som kallades till rådet kunde bestämma vilka lagar som skulle röstas om av församlingen. Detta säkerställde att endast seriösa förslag övervägdes.
Den viktigaste delen av atensk demokrati var att den gav makt till vanliga medborgare istället för bara aristokrater (rika jordägare). Detta gjorde Aten väldigt annorlunda från andra grekiska stadsstater, som styrdes av eliter. Vanliga medborgare i Aten kände att de hade ett verkligt inflytande på hur deras stadsstat styrdes – något mycket ovanligt i den antika världen.
Problem med Atens demokrati
Trots sina många innovationer var den atenska demokratin långt ifrån perfekt. Ett stort problem uppstod från själva strukturen: eftersom endast en liten grupp tjänstemän kunde bestämma vilka lagar som skulle röstas om av församlingen, gav detta dem mycket makt.
Inte heller fick alla delta i demokratin. Kvinnor, barn och slavar uteslöts från medborgarskap och kunde därmed inte delta i regeringen. Detta innebar att Aten var en demokrati endast för vuxna manliga medborgare. Ändå var det fortfarande mer demokratiskt än de flesta andra samhällen på sin tid.
Sammantaget är demokratin i Aten ett av antikens Greklands mest bestående arv. Även om det hade sina fel, fastställde det ändå några nyckelprinciper som fortfarande är relevanta idag: jämlikhet, frihet, rättvisa och lag. Den visade också att demokrati är möjlig i stor skala – något man tvivlade på då. Av dessa skäl förblir det en viktig del av vår historia.
